frotillblomma.blogg.se

Annars är det typ som innan, ömma bröst, törstig och börjar känna en lätt illamående känsla på eftermiddagarna/kvällarna när jag är hungrig. Och på tal om hunger... är hungrig hela tiden!! 

Mvc på onsdag, känns helt galet att gå dit utan att ha varit på ultraljud och bekäftat allt men så är det ju för alla. Kommer ju ändå få ett tidigt ultraljud då det är IVF! 

Oron finns fortfarande kvar men blit lite lugnare för varje dag som går faktiskt! 

Några nära på jobbet har fått veta och tårarna har varit nära hos några av dem som såklart vet vad vi har gått igenom. En kollega som dessutom kämpat massor själv som ung för att få barn, adopterade och lyckades till slut bli gravid på egen hand och en annan kollega som gjort IVF själv. Sånt stöd och förståelse man får från dessa människor. Alla andra som säger "jag förstår" har nog egentligen ingen aning om vad de snackar om, även om de menar väl! 

Om detta nu går helt som det ska så vet jag att vår resa ändå varit relativt lätt. Vet att många ivfare säger att de som bara gjort en ivf har inte fått kämpa osv så vi är väldigt tacksamma men känner ändå att resan varit lång. Över 2 år nu, mens efter mens, tankar som snurrat, utredning och ännu mer oro. Kommer vi någonsin få ett positivt test? Kommer vi behöva söka utomlands? Behöver vi adoptera ... ja frågorna har bara snurrat!!! De som gjort liknande resor vet vad jag pratar om! 

Så tacksam över möjligheterna vi har till hjälp i sverige! Och önskar allt jag bara kan att lilla eskimån vill stanna hos oss ❤