Ebbe
Min man spontan-uttyckte "nu åker vi hem med Ebbe the embryo" i lördags. Kanske dumt men så blev det nu, Ebbe gror förhoppnibgsvis i magen!
Mår helt okej. Känner av lutinusen både i mage och trötthet men det är mycket bättre än jag trodde. Inte helt trevligt med "flytningarna" när det kommer ut men det går bra!
Ebbe har förövrigt namnsdag i morgon, slump...tillfällighet, ja absolut, tecken?!? Vill ju gärna tro det även om det är helt sjukt. Men av alla namn så är namnsdagen samma vecka vi får veta, att vara eller inte vara gravid med en liten Ebbe i magen!
Håller humöret uppe, tänker positivt även om oron pickar på en lite då och då.
Skönt nog vet många på jobbet, jag ör aldrig ledig/sjuk och helt plötsligt strötimmar och två hela dagar, klart vissa undrar. Kan inte bara komma och gå som hag vill på jobbet utan det märks. Men har fått mycket pepp och många kramar så det känns bra! Andra som fått kämpa som delar med sig av sitt och alla verkar förstå situationen och säger än så länge bara bra saker. Känns skönt faktiskt, att folk vet!
I morgon får vi kanske veta om någon klarat sig till frysen, håller alla tummar och tår jag har!! Hade varit helt underbart att ha en chans till utan att behöva gå igenom allt igen om detta försök inte går vägen!
Snälla Ebbe, stanna där du är!! <3
